SAOL
publicerad: 2015
bankrutt
1bank·rutt
[‑rut´]
substantiv
~en ~er • betalningsinställelse, konkurs
| Singular | |
|---|---|
| en bankrutt | obestämd form |
| en bankrutts | obestämd form genitiv |
| bankrutten | bestämd form |
| bankruttens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| bankrutter | obestämd form |
| bankrutters | obestämd form genitiv |
| bankrutterna | bestämd form |
| bankrutternas | bestämd form genitiv |
2bank·rutt
[‑rut´]
adjektiv; n. ~, ~a • konkursmässig, utfattig, ruinerad; äv. bildl.
| Positiv | |
|---|---|
| en bankrutt + substantiv | |
| ett bankrutt + substantiv | |
| den/det/de bankrutta + substantiv | |
| den bankrutte + maskulint substantiv |
SO
Sökningen på bankrutts i SO gav inga svar.
Menade du:
bankrutt
bankruttera
blankröst
bankjurist
backruta
bankpalats
Menade du:
bankrutt
bankruttera
blankröst
bankjurist
backruta
bankpalats
SAOB
Sökningen på bankrutts i SAOB gav inga svar.