SAOL

publicerad: 2015  

baron

bar·­on [‑o´n] substantiv ~en ~er • tilltals­ord för fri­herre

Singular
en baron	obestämd form
en barons	obestämd form genitiv
baronen	bestämd form
baronens	bestämd form genitiv
Plural
baroner	obestämd form
baroners	obestämd form genitiv
baronerna	bestämd form
baronernas	bestämd form genitiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

baron baronen baroner

bar·on·en

substantiv

baro´n

● mest historiskt adels­man som har viss grad in­om hög­adeln växlande i olika länder och under olika tider

○ ur­sprungligen om vasall direkt under konungen

Vilhelm Erövraren och hans normandiska baroner

○ i Sverige äv. som titel för fri­herre

○ i sammansättn. äv. om person som snabbt gjort sig en förmögenhet genom vissa typer av affärer

drogbaron; gulaschbaron; oljebaron

belagt sedan ca 1420 (Bonaventuras Betraktelser); fornsvenska barun; av franska baron med samma betydelse, av fornfranska barun, baron 'konungens man; vasall'; trol. urspr. germ. ord med bet. 'stridbar man'

Till SO

SAOB

publicerad: 1900  

BARON barω4n (baro´n Weste), m.; best. -en, i tilltal oftast o. hvard. äfv. eljest (utom i vissa delar af södra Sv.) =; pl. -er.

Etymologi

[jfr fsv. barun, d. baron, isl. barún, mholl. baroen, holl. baron, mht. barûn, t. baron, meng. barun, baroun, eng. baron, af ffr. barun, baron (ack. af ber), fr. baron, liksom it. barone, span. varon, port. varão, af senlat. baro (ack. baronem), man, konungens tjänare, vasall. Ordets ursprung är för öfr. icke säkert kändt; enl. somliga har det sin källa i fht. baro, man, enl. andra i lat. baro, dumhufvud, med bet.-utvecklingen trossknekt, grof karl, tapper man, adelsman. Se för öfr. Kluge, Vries, Murray, F. Settegast i Rom. forsch. 1: 240 följ. (1883). Det nysv. ordet är icke utveckladt ur den fsv. formen på -un, utan beror på nytt lån från t. l. fr.]

1) (i fråga om medeltida förh.) omedelbart under regenten lydande adlig godsherre. Reynick .. / Gick fram om the Baroner godh (vid lejonets hof). Fosz 376 (1621). Ekelund Medelt. 122 (1828, 1834). Morska baroner med stora tornprydda borgar. Bildt Italien 143 (1896; om it. medeltidsförh.). Normandiska baroner innehade (år 1154) 1115 befästade slott i England. Vising Fr. spr. i Engl. 8 (1900). — jfr GRÄNS-, RIKS-, RÖFVAR-BARON.

2) [jfr motsv. anv. i d., holl., t., eng. o. fr.] manlig medlem af den högre adelns lägre klass i Sverige o. några andra länder; i fråga om sv. adelskap numera mindre officiellt än FRIHERRE; ofta användt ss. tilltalsord. Columbus Ordesk. 7 (1678; i uppräkning af åtsk. främmande högre titlar). Then Danske Geheimbde Rådet Baron Juel. Thet danska manif. oriml. 1710, s. 44. Högvälborne Herr Baron, Sveriges Rikes Råd ock Landtmarskalck! 2 RARP 3: 296 (1723). Jag framhärdar med all vördnad Högvälborne Herr Baron ock Envoyens ödmiuke tienare Carl Linnæus. Linné (1752) i Hist. tidskr. 1894, s. 266. Ni Auctor? — Ni, som är Baron ..! Kellgren 2: 235 (c. 1783). I negden bor en rik Baron / Med jägare på stat, som följer hans person, / Och hundar som hans sälskap göra. G. F. Gyllenborg Vitt. 2: 202 (1795). Bondpojkar och baroner, / Allt för mig lika var. Lenngren 15 (1797). Herr Barons gästfria hus. Tegnér 6: 6 (1826). ”Och lille baron”, sade han (dvs. hofmästaren), ”torde vara sömnig”. Lönnberg Cas. 6 (1882). Gamle baron gick af och an i sitt arbetsrum. Ahrenberg Haap. 5 (1894). Baron och friherrinnan skola skiljas. Strindberg Tr. o. otr. 4: 4 (1897). jfr: Ett par handgripliga öfverfall för att få ”baronen ur mig”. Lönnberg Cas. 19 (1882). — bildl. Nu (på hösten) segla furuskogens stolta baroner, rothuggna och sönderklufna, famntals till Stockholm. Hultin V. skr. 155 (1866).

3) (†) titel af baron, friherrlig värdighet? Landshöfdingen Frisenheim .. anhåller at blifva hugnad med Baron. 2 RARP 5: 494 (1727; möjl. felaktigt).

4) oeg. om innehafvare af stora jordagods o. d.: magnat, matador, (stor)patron. Födde till herrar, uppväxte i rikedom .., togo (den nordamerikanska) söderns ”baroner” i regeringskretsarne .. försteget framför nordens mera plebejiska ”yankees”. T. Säve hos Wallis Verldshist. 6: 316 (1879). — jfr AGRAR-, BOMULLS-, BÖRS-, SLAF-BARON.

Ssgr (till 2): A: BARON-HEDER. (†) friherrevärdighet. Oelreich 474 (1755). —

-KRONA03~20. herald. friherrlig krona. Fransk baronkrona. Granfelt Finl. vapenb. 9 (1889). —

-TITEL~20. Frih. Baner (yttrade): .. Jag vill giärna lägga bårt min Barontitul. 2 RARP 3: 294 (1723). Så blef .. Holbergs barontitel en anledning till gyckel med den berömde författaren af .. ”Den honette Ambition”. Wieselgren Bild. 277 (1884, 1889). —

-VÄRDIGHET ~200 l. ~002. Svedelius Statsk. 1: 238 (1868). jfr B.

B: BARONS-VÄRDIGHET03~200 l. ~002. (mindre br.) Hr de Witt .. och .. Prädikanten Spaans Son hafva köpt sig Baronsvärdighet. GT 1788, nr 70, s. 1. jfr A.

Till SAOB