SAOL
publicerad: 2015
basera
bas·era
verb
~de ~t 1 grunda el. stödja på2 förlägga till viss plats
Finita former | |
---|---|
baserar | presens aktiv |
baseras | presens passiv |
baserade | preteritum aktiv |
baserades | preteritum passiv |
basera | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att basera | infinitiv aktiv |
att baseras | infinitiv passiv |
har/hade baserat | supinum aktiv |
har/hade baserats | supinum passiv |
Presens particip | |
baserande | |
Perfekt particip | |
en baserad + substantiv | |
ett baserat + substantiv | |
den/det/de baserade + substantiv |
basera sig
• stödja sig, grunda sig: hans forskning baserar sig på strängteorin
Ordform(er)basera sig
SO
publicerad: 2021
basera
baserade baserat
verb
1
använda som underlag eller utgångspunkt för verksamhet, resonemang etc.
verklighetsbaserad
någon baserar något på något/sats
någon baserar något på något
någon baserar något på sats
en historik som baserades på egna minnen
belagt sedan 1850;
av franska baser med samma betydelse; till
2bas 1
baserabaserande
SAOB
publicerad: 1900
BASERA base4ra, äfv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
1) till BAS, sbst.1 1 a: grunda l. fota l. stödja (ngt på ngt). En mening, som man lösligen baserat / På någon kommentators fantasi. Strandberg 4: 158 (1857). Anslagen af prebenden (upphörde) .., och den kyrkliga staten baserades helt och hållet på tionden. Forssell Hist. 1: 193 (1869). (Biberg) baserar all förpligtelse och all rättighet ytterst på en religiös grundval. L. H. Åberg i NF 2: 464 (1877). — särsk.
a) i p. pf. Den fransyska, på fåfänga baserade sällskapstonen. Snellman Tyskl. 292 (1842). Den verldsliga ordningen är enligt Bellarmin hvarken baserad på nåden eller tron, utan på den menskliga viljan och på förnuftet. Bolin Eur. 1: 195 (1869). (Ett) företag .. baseradt .. på fullt rationela grunder. W. Hoffstedt i Tekn. tidskr. 1874, s. 55. En skilsmässeprocess, som är baserad på en löslig anklagelse för otrohet. GHT 1895, nr 254, s. 3.
b) refl. Uppgifterna om .. omkostnaderna baserade sig .. på från utlandet erhållna upplysningar. Tekn. tidn. 1871, s. 171.
2) till BAS, sbst.1 5 a, i uttr. basera ett krigsföretag på ngn ort o. d., (gm anläggande af befästningar, uppläggande af förråd osv.) göra en ort till bas l. utgångs- l. stödjepunkt för ett krigsföretag. Engelsmännens hufvudoperationer (mot Transvaal) måste baseras på Natal. SDS 1899, nr 496, s. 1. De arbeten som innefattas under begreppet basering. Därs. — refl.: stödja sig (på). Fälthären .. (har) kunnat basera sig på eller rättare öfver hafvet, d. v. s. erhålla tillförsel sjöledes ifrån. SD(L) 1897, nr 184, s. 2.