SAOL

publicerad: 2015  
befäl
be·­fäl [‑fä´l] substantiv ~et; pl. ~ ställning som över­ordnad: ​föra befälbefäls­person​ – I sammansättn. befäls-, ngn gång befäl-; alla så­dana sammansättn. hör till befäl 1.
Singular
ett befälobestämd form
ett befälsobestämd form genitiv
befäletbestämd form
befäletsbestämd form genitiv
Plural
befälobestämd form
befälsobestämd form genitiv
befälenbestämd form
befälensbestämd form genitiv

SO

Sökningen på befälets i SO gav inga svar.

Menade du:

berättelse  
befälsrätt  
brevledes  
befäl  
byäldste  
preferens  

SAOB

Sökningen på befälets i SAOB gav inga svar.