SAOL

publicerad: 2015  
befästning
be·­fäst·­ning substantiv ~en ~ar till befästafort, fästning​ – Alla sammansättn. med befästnings- hör till befästning 2.
Singular
en befästningobestämd form
en befästningsobestämd form genitiv
befästningenbestämd form
befästningensbestämd form genitiv
Plural
befästningarobestämd form
befästningarsobestämd form genitiv
befästningarnabestämd form
befästningarnasbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
befästning befästningen befästningar
be·fäst·ning·en
substantiv
befäs´tning
an­läggning för militärt försvar ofta bestående av ett system av byggnader etc. som fungerar som en enhet
gränsbefästning
en permanent befästning; befästningarna vid kusten
belagt sedan 1542

SAOB