SAOL

publicerad: 2015  

behövande

be·­höv·­ande oböjligt adjektiv • nöd­ställd

Positiv
en/ett/den/det/de behövande + substantiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

behövande ingen böjning

be·höv·ande

adjektiv

behö´vande

● vanligen substantiverat som behöver (materiell) hjälp

Stads­missionens hjälp till behövande

belagt sedan 1789

Till SO

SAOB

publicerad: 1902  

BEHÖFVANDE behø4vande, i Sveal. äfv. 0302 (behö´fvande Weste; beh´övande Almqvist), p. pr. (af föreg.) ss. adj. l. med bet. af ett sbst. m.||ig.

Etymologi

[jfr lat. egens]

fattig; torftig. I behöfvande omständigheter. Till understöd för Ridderskapet och Adelns behöfvande Ledamöter. Ad. prot. 1789, s. 15. Flera behöfvande njöto .. biträde af .. (Lindbloms) frikostighet. Rosenstein 2: 102 (1819). Hon är mycket behöfvande. Dalin (1850). Neka icke den behöfvande din hjälp. Ordspr. 3: 27 (öfv. 1897).

Till SAOB