SAOL

publicerad: 2015  
benbrott
ben|­brott substantiv ~et; pl. ~ till brott 3 och särsk. till ben 2
Singular
ett benbrottobestämd form
ett benbrottsobestämd form genitiv
benbrottetbestämd form
benbrottetsbestämd form genitiv
Plural
benbrottobestämd form
benbrottsobestämd form genitiv
benbrottenbestämd form
benbrottensbestämd form genitiv

SO

Sökningen på benbrottens i SO gav inga svar.

Menade du:

benprotes  
benbrott  
blindbotten  
sängbotten  
vingbruten  
genombruten  

SAOB

Sökningen på benbrottens i SAOB gav inga svar.