SAOL
publicerad: 2015
bifalla
bi|falla
verb
‑föll, ‑fallit, ‑fallen ‑fallet ‑fallna, pres. ‑faller • gå med på, samtycka till
| Finita former | |
|---|---|
| bifaller | presens aktiv |
| bifalls (bifalles) | presens passiv |
| biföll | preteritum aktiv |
| bifölls | preteritum passiv |
| bifall | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att bifalla | infinitiv aktiv |
| att bifallas | infinitiv passiv |
| har/hade bifallit | supinum aktiv |
| har/hade bifallits | supinum passiv |
| Presens particip | |
| bifallande | |
| Perfekt particip | |
| en bifallen + substantiv | |
| ett bifallet + substantiv | |
| den/det/de bifallna + substantiv | |
SAOB
Sökningen på bifallas i SAOB gav inga svar.