SAOL
publicerad: 2015
bjussa
bjussa
verb
~de ~t • ⟨vard.⟩ bjuda; bjussa på sig själv vara öppen och hjärtlig
Finita former | |
---|---|
bjussar | presens aktiv |
bjussas | presens passiv |
bjussade | preteritum aktiv |
bjussades | preteritum passiv |
bjussa | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att bjussa | infinitiv aktiv |
att bjussas | infinitiv passiv |
har/hade bjussat | supinum aktiv |
har/hade bjussats | supinum passiv |
Presens particip | |
bjussande | |
Perfekt particip | |
en bjussad + substantiv | |
ett bjussat + substantiv | |
den/det/de bjussade + substantiv |
SO
publicerad: 2021
bjussa
bjussade bjussat
verb
●
vardagligt
särskilt i vissa uttryck
bjuda
SE
bjuda 1
bjussa på något
den hemvävda sångstjärnan är så populär därför att hon alltid bjussar på sig själv
○
äv. i uttryck för att man frivilligt ger anledning till kritik, avund eller dylikt
folk kanske tycker att jag verkar nyrik, men det bjussar jag på
belagt sedan 1969
bjussabjussande, bjussning
SAOB
Sökningen på bjussa i SAOB gav inga svar.