SAOL

publicerad: 2015  
blankofullmakt
blanko|­full·­makt substantiv ~en ~er • till in blanco fullmakt
Singular
en blankofullmaktobestämd form
en blankofullmaktsobestämd form genitiv
blankofullmaktenbestämd form
blankofullmaktensbestämd form genitiv
Plural
blankofullmakterobestämd form
blankofullmaktersobestämd form genitiv
blankofullmakternabestämd form
blankofullmakternasbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

SAOB

Sökningen på blankofullmakter i SAOB gav inga svar.