SAOL

publicerad: 2015  
bli
bli el. åld. bliva verb blev, blivit, bliven blivet blivna, pres. blir el. åld. bliver, imper. bli el. åld. bliv
Finita former
blir (bliver)presens aktiv
blevpreteritum aktiv
bli (bliv)imperativ aktiv
Infinita former
att bli (bliva)infinitiv aktiv
har/hade blivitsupinum aktiv
Presens particip
blivande
Perfekt particip
en bliven + substantiv
ett blivet + substantiv
den/det/de blivna + substantiv
den blivne + maskulint substantiv
bli av 1 komma till stånd: ​festen blir verkligen av!2 hamna: ​var blev bollen av?3 komma fram ngt värde­fullt ur: ​det blev ingen­ting av projektet4 bli av med ngt mista ngt
Infinita formeratt bli avinfinitiv aktivPresens participavblivandePerfekt participen avbliven + substantivett avblivet + substantivden/det/de avblivna + substantivden avblivne + maskulint substantiv
bli till • upp­stå
Infinita formeratt bli tillinfinitiv aktivPresens participtillblivandePerfekt participen tillbliven + substantivett tillblivet + substantivden/det/de tillblivna + substantivden tillblivne + maskulint substantiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
bli blev blivit, presens blir
även åld.
bliva blev blivit, presens bliver
verb
bli´ el. bli`va
1 över­gå till att vara
bli någon/något/adj
bli adj
bli någon
bli något
han blev sjuk; hon blev med barn; han ska bli lok­förare när han blir stor; det blir nog regn i kväll; han blev rörd av hyllningarna; äktenskapet blev olyckligt
○ äv. komma att vara
vin­sten blev 30 miljoner; nästa nummer blir före­ställningens höjd­punkt; resultatet blev magert; det blir du som får betala
○ spec. i pass. konstruktion med perfekt particip
bli svårt miss­handlad
○ ibland komma att ut­göra
det blir tio kronor jämnt, tack
○ ibland äv. komma att ske
det ska bli, kapten
bli (som en) människa igen se människa
bli till åren se år
bli (till) en visa se visa
sko­makare, bliv vid din läst se skomakare
belagt sedan senare hälften av 1300-talet (Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)); fornsvenska bliva; av lågtyska bliven 'förbli'; besläktat med leva, liv, lämna
2 delvis något ålderdomligt fort­sätta att vara
JFR förbli
bli (någon/något) adj
bli (någon) adj
bli (något) adj
han blev stående i dörröppningen; mitt­fälts­stjärnan blev sitt lag trogen
låta bli und­vikade lät bli söt­saker efter­som de ville gå ner i vikt; låt bli det där!
belagt sedan 1340 förordning utfärdad av kung Magnus för bergsmännen i Närke (Svenskt Diplomatarium)
bliblivande
bli av, bli till
Till SO

SAOB