SAOL

publicerad: 2015  

blockering

block·­er·ing substantiv ~en ~ar blockera

Singular
en blockering	obestämd form
en blockerings	obestämd form genitiv
blockeringen	bestämd form
blockeringens	bestämd form genitiv
Plural
blockeringar	obestämd form
blockeringars	obestämd form genitiv
blockeringarna	bestämd form
blockeringarnas	bestämd form genitiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

blockering blockeringen blockeringar

block·er·ing·en

substantiv

blocke´ring

1 sär­skilt teknik, sport m.m. hindrande åt­gärd mot faktisk el. tänkbar handling, rörelse eller dylikt; om konkreta el. abstrakta hinder

fjärrblockering

blockering (av någon/något)

blockering (av någon)

blockering (av något)

en blockering (mot någon/något)

en blockering (mot någon)

en blockering (mot något)

blockering av mot­ståndarens vänster­slag; blockering av pucken vid sargen

○ äv. bildligt, sär­skilt in­rotad negativ in­ställning

han har en blockering mot modern musik

belagt sedan 1899

2 av­spärrning av (handels)förbindelser

blockering (av någon/något)

blockering (av någon)

blockering (av något)

○ äv. konkret an­ordning som försvårar militärt fram­trängande

belagt sedan 1896

3 av­stängning (av mot­part i arbetsmarknads­konflikt) från ekonomiska förbindelser

blockering (av någon/något)

blockering (av någon)

blockering (av något)

belagt sedan 1970-talet

Till SO

SAOB

publicerad: 1915  

BLOCKERING, sbst., se blockera, v.1

Till SAOB