SAOL

publicerad: 2015  
bonitet
bon·­itet [‑ite´t] substantiv ~en ~er • avkastnings­förmåga t.ex. hos skog el. vatten
Singular
en bonitetobestämd form
en bonitetsobestämd form genitiv
bonitetenbestämd form
bonitetensbestämd form genitiv
Plural
boniteterobestämd form
bonitetersobestämd form genitiv
boniteternabestämd form
boniteternasbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

Sökningen på bonitets i SO gav inga svar.

Menade du:

bonitet  
sanitets-  
penitens  
bonitetsklass  
konicitet  
bonitering  

SAOB

Sökningen på bonitets i SAOB gav inga svar.