SAOL

publicerad: 2015  
braksuccé
brak|­succé substantiv ~n ~er • ⟨vard.⟩ stor succé
Singular
en braksuccéobestämd form
en braksuccésobestämd form genitiv
braksuccénbestämd form
braksuccénsbestämd form genitiv
Plural
braksuccéerobestämd form
braksuccéersobestämd form genitiv
braksuccéernabestämd form
braksuccéernasbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

  braksuccé subst.
  braksuccé (brak)

SAOB

Sökningen på braksuccé i SAOB gav inga svar.