SAOL
publicerad: 2015
brynja
brynja
substantiv
~n brynjor • sköld; bildl. en typ av undertröja
Singular | |
---|---|
en brynja | obestämd form |
en brynjas | obestämd form genitiv |
brynjan | bestämd form |
brynjans | bestämd form genitiv |
Plural | |
brynjor | obestämd form |
brynjors | obestämd form genitiv |
brynjorna | bestämd form |
brynjornas | bestämd form genitiv |
SO
publicerad: 2021
brynja
brynjan brynjor
brynj·an
substantiv
●
historiskt
vapendräkt av metallstycken (eller av sammanflätade metallringar), fästa på läder
brynjering; ringbrynja
○
äv. om nätliknande undertröja med stora maskor
vanligen i sammansättn.
nätbrynja
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen);
fornsvenska brynia; ev. av keltiskt urspr.