SAOL

publicerad: 2015  
brynja
brynja substantiv ~n brynjor sköld; bildl. en typ av under­tröja
Singular
en brynjaobestämd form
en brynjasobestämd form genitiv
brynjanbestämd form
brynjansbestämd form genitiv
Plural
brynjorobestämd form
brynjorsobestämd form genitiv
brynjornabestämd form
brynjornasbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
brynja brynjan brynjor
brynj·an
substantiv
bryn`ja
historiskt vapen­dräkt av metall­stycken (eller av sammanflätade metall­ringar), fästa på läder
brynjering; ringbrynja
äv. om nät­liknande under­tröja med stora maskor vanligen i sammansättn.
nätbrynja
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska brynia; ev. av keltiskt urspr.

SAOB