SAOL
publicerad: 2015
bundenhet
bunden·het
substantiv
~en bunden
| Singular | |
|---|---|
| en bundenhet | obestämd form |
| en bundenhets | obestämd form genitiv |
| bundenheten | bestämd form |
| bundenhetens | bestämd form genitiv |
SO
Sökningen på bundenhet i SO gav inga svar.
Menade du:
myntenhet
grundenhet
bunden
längdenhet
benägenhet
munterhet
Menade du:
myntenhet
grundenhet
bunden
längdenhet
benägenhet
munterhet
SAOB
publicerad: 1924
BUNDENHET bun3den~he2t, r. l. f.; best. -en.
Etymologi
förhållande(t) att vara bunden. En förnuftig menniska bör finna sig i sin .. bundenhet vid naturens skrankor. Bolin Statsl. 1: 73 (1868); jfr BINDA, v. 13 b β. Slafvisk bundenhet vid läroboken. SvFlicksk. 75 (1888); jfr BINDA, v. 19. Den personliga ofriheten, såsom .. ”bundenheten vid torfvan” och annat vid jorden eller inom handtverket befintligt. EkonS 1: 158 (1891); jfr BINDA, v. 13 b β. Har du icke sett den blicken som talar om en inre bundenhet? Beskow Pred. 187 (1901); jfr BINDA, v. 19. Konungens bundenhet till rådets flertalsmening (enligt 1719 års regeringsform). PedT 1904, s. 168; jfr BINDA, v. 16. — jfr JORD-, LAG-, O-, REGEL-, VILJE-BUNDENHET. — särsk. (i sht estet., mindre br.) till BINDA, v. 19 d, o. BUNDEN 2 b: stelhet. Ljunggren Resa 250 (1871). (Madonnans) anletsdrag äro nästan bondska i uttryckets bundenhet. Levertin Diktare 77 (1898). 2NF 18: 23 (1912).