SAOL

publicerad: 2015  
bunta
bunta verb ~de ~t • göra buntar
Finita former
buntarpresens aktiv
buntaspresens passiv
buntadepreteritum aktiv
buntadespreteritum passiv
buntaimperativ aktiv
Infinita former
att buntainfinitiv aktiv
att buntasinfinitiv passiv
har/hade buntatsupinum aktiv
har/hade buntatssupinum passiv
Presens particip
buntande
Perfekt particip
en buntad + substantiv
ett buntat + substantiv
den/det/de buntade + substantiv
bunta ihop • samla i buntar; äv. bildl.
Infinita formeratt bunta ihopinfinitiv aktivPresens participihopbuntandePerfekt participen ihopbuntad + substantivett ihopbuntat + substantivden/det/de ihopbuntade + substantiv
bunta samman • bunta i­hop
Infinita formeratt bunta sammaninfinitiv aktivPresens participsammanbuntandePerfekt participen sammanbuntad + substantivett sammanbuntat + substantivden/det/de sammanbuntade + substantiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
bunta buntade buntat
verb
bun`ta
● ibland med partikel, sär­skiltihop, samman samla till en bunt och ev. fästa ihop
någon/något buntar (ihop/samman) någon/något (med någon/något)
någon buntar (ihop) någon (med någon)
någon buntar (ihop) någon (med något)
någon buntar (ihop) något (med någon)
någon buntar (ihop) något (med något)
någon buntar (samman) någon (med någon)
någon buntar (samman) någon (med något)
någon buntar (samman) något (med någon)
någon buntar (samman) något (med något)
något buntar (ihop) någon (med någon)
något buntar (ihop) någon (med något)
något buntar (ihop) något (med någon)
något buntar (ihop) något (med något)
något buntar (samman) någon (med någon)
något buntar (samman) någon (med något)
något buntar (samman) något (med någon)
något buntar (samman) något (med något)
hon buntade flyg­bladen i prydliga högar; hon buntade ihop skinn­fällarna som varit ut­bredda på marken; de brukade bunta samman veden i knippen
○ äv. bildligt hän­föra till samma grupp
han bunta ihop alla sina menings­motståndare under beteckningen reaktionärer
belagt sedan 1818
buntabuntande, buntning
Till SO

SAOB