SAOL

publicerad: 2015  
demokratisk
demo·­krat·­isk [‑kra´t‑] adjektiv ~t ~a 1 som till­hör el. ut­märker demokrati; folklig2 till demokrat 2
Positiv
en demokratisk + substantiv
ett demokratiskt + substantiv
den/det/de demokratiska + substantiv
den demokratiske + maskulint substantiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
demokratisk demokratiskt demokratiska
demo·krat·isk
adjektiv
demokra´tisk
1 som verkar med demokratins metoder och allt­så ger folk­viljan möjlighet att komma till ut­tryck
den demokratiska processen; säkerhets­polisen måste stå under demokratisk kontroll
○ äv. om person el. före­teelse som upp­fyller kraven på demokrati
en demokratisk rättighet; den nye chefen är mycket demokratisk
belagt sedan 1731
2 som upp­rättas enligt de formella bestämmelserna i viss demokrati
beslutet fattades i god demokratisk ordning; all­mänheten får inte störa arbetet i en demokratisk församling
belagt sedan ca 1810
3 som har att göra med det något radikalare av de båda stora politiska partierna i USA
Franklin D. Roosevelt och John F. Kennedy är kan­ske de mest kända demokratiska presidenterna; vid det demokratiska konventet ut­ses partiets president­kandidat
belagt sedan 1906
Till SO

SAOB

publicerad: 1910  
DEMOKRATISK dem1okra4tisk l. de1-, l. -å- l. -ω- (democra´tisk Weste), adj. ((†) n. = Sahlmoon Hollands stats- o. commerciespegel 1: 61 (1731)). adv. -T.
Etymologi
[jfr t. demokratisch, eng. democratic, fr. démocratique, adj. till démocrate (se DEMOKRAT) o. démocratie (se DEMOKRATI)]
adj. till DEMOKRAT o. DEMOKRATI (o. DEMOKRATISM).
1) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] till DEMOKRAT o. DEMOKRATI 1: som utmärker l. tillhör osv. (en) demokrat l. demokrati; folkvänlig; ofta motsatt ARISTOKRATISK 1; jfr MONARKISK, OLIGARKISK o. OKLOKRATISK. Et Democratisk Regemente. Sahlmoon Hollands stats- o. commerciespegel 1: 61 (1731). HSH 7: 217 (c. 1750). 2ne Partier, et Aristocratiskt och et Democratiskt. GT 1788, nr 53, s. 1. En demokratisk författning. Geijer I. 1: 65 (1818). Demokratiska tänkesätt. Dens. I. 7: 343 (1845). Denne mest demokratiske konung i Sverige. Dens. I. 6: 520 (1846; om K. IX); jfr 3. Den belgiska representantkammaren hvilar på en mycket demokratisk grund i hvad på valbarheten beror. Svedelius Statsk. 4: 349 (1869). En .. åsikt, att man bort göra första kammaren mera pålitligt konservativ och monarkisk, äfven om man .. måst gå in på att göra den andra mera demokratisk. De Geer Minnen 2: 4 (1892). Det demokratiska elementet är i nutidens Spanien starkt utveckladt. C. D. af Wirsén i PT 1909, nr 140 A, s. 3. En förskjutning, ej blott i demokratisk, men i demagogisk riktning. Därs. nr 275 A, s. 3. — jfr SOCIAL-DEMOKRATISK.
2) (mindre br.) till DEMOKRATI 2: som passar för l. är på sin plats l. bruklig i ett demokratiskt samhälle. Den democratiska eller republikanska konsten: vältalighet. Höijer 3: 353 (c. 1810).
3) i utvidgad anv., i fråga om icke-politiska förh.: folklig, folkligt enkel, som förstår l. förstås af ”folket”, som hör hemma hos ”folket”, tillgänglig för alla; motsatt ARISTOKRATISK 2. (Positivet) var ett lättskött och demokratiskt instrument som höll allmänheten i kunskap om operans repertoar. (Lundin o.) Strindberg G. Sthm 129 (1880). (Runeberg) står den folkliga enkelheten, det demokratiska närmare än geheimerådet vid Karl Augusts hof (dvs. Goethe). Söderhjelm Runeberg 2: 519 (1906). jfr: Först efter en seg strid måste också pergamentet vika för det mera demokratiska papperet — demokratiskt äfven såtillvida, att det bereddes af lump. H. Schück i Världskulturen 3: 392 (1907).
Till SAOB