SAOL

publicerad: 2015  

distributör

dis·­trib·­ut·­ör [‑ö´r] substantiv ~en ~er • till distribuera

Singular
en distributör	obestämd form
en distributörs	obestämd form genitiv
distributören	bestämd form
distributörens	bestämd form genitiv
Plural
distributörer	obestämd form
distributörers	obestämd form genitiv
distributörerna	bestämd form
distributörernas	bestämd form genitiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

distributör distributören distributörer

dis·trib·ut·ör·en

substantiv

distributö´r

● person (eller före­tag) som yrkes­mässigt sysslar med distribution särsk. ut­delning

en distributör (av något)

tidningen behövde fler lokala distributörer

belagt sedan 1837

Till SO

SAOB

publicerad: 1918  

DISTRIBUTÖR dis1tribɯtö4r, äfv. -u-, l. -œ4r, i bet. 1 m.||ig., i bet. 2 r. l. m.; best. -en, äfv. -n; pl. -er.

Etymologi

[liksom t. distributeur, af fr. distributeur, af senlat. distributor (jfr DISTRIBUTOR), nomen agentis till lat. distribuere (se DISTRIBUERA)]

1) [jfr motsv. anv. i t. o. fr.] motsv. DISTRIBUERA 1: person som distribuerar; jfr DISTRIBUENT, DISTRIBUTOR 1. Pfeiffer (1837). Ekbohrn Främ. ord (1904). — jfr BRÖD-, MJÖLK-, TIDNINGS-DISTRIBUTÖR. — särsk. bokhandel. distribuent. Intelligensbl. f. sv. bokh. 1853, nr 8-9, s. 6. Sortimentaren 1910, s. 11.

2) [jfr motsv. anv. i fr.] tekn. motsv. DISTRIBUERA 2: benämning på hvarjehanda särskildt konstruerade apparater l. maskindelar osv. genom hvilka en massa, en kraft, en rörelse o. d. fördelas öfver en yta, på flera håll l. i flera riktningar osv.; jfr DISTRIBUTOR 2. Tekn. tidn. 1871, s. 5 (om apparat för förmedling af sädens tillopp till stenarna i en kvarn). Tekn. tidskr. 1888, s. 72 (om ställning för fördelning af kraft till sågar i ett stenbrott).

Till SAOB