SAOL

publicerad: 2015  

dokumentation

doku·­ment·­at·ion substantiv ~en ~er • dokumentering; samman­ställning och tillhanda­hållande av information för forskning

Singular
en dokumentation	obestämd form
en dokumentations	obestämd form genitiv
dokumentationen	bestämd form
dokumentationens	bestämd form genitiv
Plural
dokumentationer	obestämd form
dokumentationers	obestämd form genitiv
dokumentationerna	bestämd form
dokumentationernas	bestämd form genitiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

dokumentation dokumentationen dokumentationer

doku·ment·at·ion·en

substantiv

[-∫o´n]

1 in­samling och samman­ställning av fakta i syfte att direkt bevisa något el. lägga grund för vidare forskningar

dokumentation (av något/sats) (med något)

dokumentation (av något) (med något)

dokumentation (av sats) (med något)

dokumentationen av nazisternas grymheter; en unik dokumentation av arbetar­klassens vill­kor i början av seklet

○ äv. om bevisning med hjälp av dokument belägg

de har inte visat någon dokumentation av sina ut­gifter

belagt sedan 1897

2 knappast plur. vetenskapen om systematiskt in­samlande, ordnande och tillhanda­hållande av kunskapskällor in­om olika vetenskapliga om­råden

i modern dokumentation är datorn ett nöd­vändigt hjälp­medel

belagt sedan 1964

Till SO

SAOB

publicerad: 1920  

DOKUMENTATION dω1kɯmäntatʃω4n l. dωk1- l. dok1-, l. -ku-, l. -men-, l. -aʃ-, äfv. 10104, r. (f. G. Dalin (1871)); best. -en; pl. -er.

Etymologi

[efter eng. o. fr. documentation, af mlat. documentatio]

dokumentering; äfv. mer l. mindre konkret. Innan den slutliga dokumentationen föreligger, är man uppenbarligen icke berättigad att draga någon bestämd slutsats. DN 1897, nr 10019 A, s. 2.

Till SAOB