SAOL

publicerad: 2015  
dominikanmunk
dom·­in·­ik·­an|­munk hellre än dom·­in·­ik·­an·­er|­munk substantiv ~en ~ar • till dominikan 1 munk 1
Singular
en dominikanmunk (en dominikanermunk)obestämd form
en dominikanmunks (en dominikanermunks)obestämd form genitiv
dominikanmunken (dominikanermunken)bestämd form
dominikanmunkens (dominikanermunkens)bestämd form genitiv
Plural
dominikanmunkar (dominikanermunkar)obestämd form
dominikanmunkars (dominikanermunkars)obestämd form genitiv
dominikanmunkarna (dominikanermunkarna)bestämd form
dominikanmunkarnas (dominikanermunkarnas)bestämd form genitiv
Till SAOL

SO

SAOB

publicerad: 1920  
DOMINIKAN dωm1inika4n l. dom1-, äfv. dω1-, m.; best. -en; pl. -er; l. DOMINIKANER -ka4ner, m.; best. -n; pl. =.
Etymologi
[jfr t. dominikaner, eng. dominican, fr. dominicain; af nylat. dominicanus, bildadt till Dominicus, lat. personnamn (se nedan), eg. adj. (med bet. ’Herren tillhörig') till dominus, herre (se DOMINO)]
medlem af den af spanjoren Dominicus (de Guzman?) stiftade, 1216 af påfven stadfästa munkorden som (gm predikan o. själavård) särsk. skulle verka för kättares omvändelse; predikarebroder, svartbroder. Dominikanernas dräkt bestod af hvit underklädnad samt svart mantel med kapuschong. Schroderus Osiander 2: 715 (1635). (Magnus Ladulås) halp Dominicanerne i Sigtuna, at låta pryda S. Mariækyrka med koppartak. Dalin Hist. 2: 310 (1750). De medeltida universitetens lärostolar voro till en god del besatta med dominikaner. 2 NF 6: 666 (1906).
Ssgr: DOMINIKAN- l. (vanl.) DOMINIKANER-BRODER. Lagerbring 1 Hist. 3: 855 (1776). —
-FINK. [efter t. dominikanerfink] zool. den sydamerikanska sångfågeln Loxia dominicana Lin. Dominikanerfinken .. är på nacken, ryggen, vingarne och stjerten mörkt skiffergrå, på undersidan af kroppen hvit. 1 Brehm 2: 27 (1875). —
-KLOSTER. Kiöping Resa 61 (1667). —
-KONVENT. samfund af dominikanermunkar, dominikanerkloster. Reuterdahl Sv. kyrk. hist. II. 2: 502 (1850). —
-KYRKA. —
-MUNK. Schroderus Osiander III. 1: 10 (1635). —
-MÅS. zool. den i Sydamerika o. Södra ishafvet lefvande, svartbruna o. hvita måsen Larus dominicanus Lichtenst. O. Nordenskjöld i Antarctic 1: 363 (1904). —
-NUNNA. Möller (1745; under dominicain). —
-ORDEN. Botin Utk. 306 (1761). —
-PRIOR. abbot i ett dominikanerkloster. Reuterdahl Sv. kyrk. hist. II. 1: 206 (1843). —
-PROVINSIAL. ledare af verksamheten inom ngn af dominikanerordens olika provinser. R. Lagerborg i Förh. o. upps. 20: 91 (1907). —
-ÄNKA. [efter t. dominikanerwitwe] zool. den afrikanska, svarta o. hvita sångfågeln Vidua serena Lin. 1 Brehm 2: 44 (1875).
Till SAOB