SAOL

publicerad: 2015  

dressin

dress·­in [‑i´n] substantiv ~en ~er • ett lätt rälsfordon

Singular
en dressin	obestämd form
en dressins	obestämd form genitiv
dressinen	bestämd form
dressinens	bestämd form genitiv
Plural
dressiner	obestämd form
dressiners	obestämd form genitiv
dressinerna	bestämd form
dressinernas	bestämd form genitiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

dressin dressinen dressiner

dress·in·en

substantiv

dressi´n

● litet järn­vägs­fordon drivet med motor el. med muskelkraft; nu­mera ofta som turistattraktion

JFR ¹tralla

cykla dressin; upp­leva Värm­land per dressin

belagt sedan 1866; av franska draisine med samma betydelse; till namnet på den tyske upp­finnaren K. von Drais (1800-talet)

Till SO

SAOB

publicerad: 1922  

DRESSIN dräsi4n l. dres-, r. l. m.; best. -en; pl. -er.

Ordformer

(förr (i bet. 1) skrifvet draisine)

Etymologi

[jfr t. o. eng. draisine; af fr. draisine, af namnet på uppfinnaren af ifrågavarande båda slags fordon, tysken C. v. Drais]

1) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] (förr) ett slags primitiv tvåhjulig velociped med styrbart framhjul o. som framdrefs medelst sparkar mot marken. KonstNyhMag. 1: 9 (1818). ConvLex. (1831).

2) [efter t.] järnv. (företrädesvis vid inspektion af banlinje användt) tre- l. fyrhjuligt mindre järnvägsfordon som stakas l. sparkas l. trampas fram (jfr TRALLA, sbst.) l. (då det är fyrhjuligt) vanl. framdrifves medelst häfstång l. vef o. utväxling l. (i senare tid) motor. Swederus IndExposSthm 1866, 3: 29. 2 UB 6: 278 (1904). — i utvidgad anv. En på två skenor .. i taket (på logen) löpande dressin med fyra hjul (medelst hvilken ett upphissadt sädeslass föres till den plats där det skall afläggas). LB 4: 477 (1907). — jfr MOTOR-, VELOCIPED-, ÅNG-DRESSIN.

Till SAOB