SAOL

publicerad: 2015  

duell

du·­ell [‑el´] substantiv ~en ~er • i för­väg av­talad tve­kamp med vapen; politisk debatt

Singular
en duell	obestämd form
en duells	obestämd form genitiv
duellen	bestämd form
duellens	bestämd form genitiv
Plural
dueller	obestämd form
duellers	obestämd form genitiv
duellerna	bestämd form
duellernas	bestämd form genitiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

duell duellen dueller

du·ell·en

substantiv

duell´

● mest historiskt kamp mellan två personer enl. vissa regler; förr särsk. med pistol el. värja som vapen

JFR envig, tvekamp

en duell (med någon) en duell (mellan några)

han ut­manades på duell; en duell i gryningen

○ äv. all­männare

artilleriduell; revolverduell

tävlingen slutade i en hård duell mellan amerikanen och engels­mannen

○ äv. bildligt om intellektuell kraft­mätning och dylikt

ordduell; partiledarduell

en lång duell mellan åklagare och försvarare

belagt sedan 1649; 1866 i bildlig bemärkelse; av franska duel med samma betydelse; av lat. duell´um 'strid; tve­kamp'

Till SO

SAOB

publicerad: 1922  

DUELL dɯäl4, äfv. du-, r. (m. Sahlstedt (1773), Lundell (1893)) ((†) n. Schmedeman Just. 326 (1662), 766 (1682)); best. -en; pl. -er.

Ordformer

(duel 1671—1780)

Etymologi

[ytterst af lat. duellum, äldre form för bellum, krig, i mlat. gm anknytning till duo, två, omtydt till tvekamp; jfr DUELLERA]

efter vissa regler (med värja l. pistol l. dyl.) utkämpad strid mellan tvenne personer, till hvilken den ene, med anledning af ngn förolämpning (mot honom själf l. ngn anhörig o. d.), utmanat den andre; i Sverge förbjuden o. belagd med strängt straff sedan 1662. Duell på värja, pistol. Falla i en duell. Utmana ngn på (förr äfv. till) duell. RARP 4: 244 (1649). Något Duell eller Slagzmåhl. Schmedeman Just. 326 (1662). Han skröt mycket .. af sitt courage, och sina många Dueller. Humbla Landcr. 132 (1740). Hos oss förekomma numera dueller på lif och död högst sparsamt. Almqvist GMim. 3: 73 (1842). jfr PISTOL-, STUDENT-DUELL m. fl. — särsk. oeg. l. mer l. mindre bildl. Duell på knytnäfvar, på flaskor. Amerikansk duell (se AMERIKANSK b). Wikner Lifsfr. 1: 141 (1866; om meningsbyte). Den stora avgörande duellen mellan England och Frankrike om besittningen av den Nya Världen. Steffen Krig 2: 49 (1915).

Ssgr: A: DUELL-BROTT. (duells- Abrahamsson, Biberg 3: 324 (c. 1823)) Abrahamsson 566 (1726; efter handl. fr. 1696). —

-MORD. SvLittFT 1835, sp. 698. —

-MÅL. (duells- FörarbSvLag, Flintberg Lagf. 4: 857 (1801)) FörarbSvLag 2: 163 (1700). —

-PLAKAT. (duells- Abrahamsson 596 (1726; efter handl. fr. 1688), Sundén (1885)) benämning på de kungliga förordningarna med förbud mot dueller. Schmedeman Just. 796 (1683).

B: DUELLS-BROTT, -MÅL, -PLAKAT, se A.

Till SAOB