SO
publicerad: 2021
1en
neutrum ett
räkneord
en´ 
1
grundtalet som anger antalet av något förekommande men inte upprepat
ett, två, tre; sju gånger ett är sju; Prinsgatan ett; ett hundra; Tusen och en natt; en eller ett par fina chanser
○
äv. med tonvikt på den mycket lilla mängden
i ett fall på hundra; en dans kunde han väl ha fått
○
äv. substantiverat om (bara) en individ eller dylikt
det är inte ens fel att två träter
○
äv., ofta i sammansättn. el. avledningar, med tonvikt på det att vara av samma slag, ingå i samma helhet m.m. (negativt el. positivt)
tröjan och byxorna går i ett
○
äv. försvagat i många uttryck
i ett kör; på en gång
en men ett lejon
se
lejon
en och en
en i tagetde leddes fram till vakterna en och en för kroppsvisitering
en åt gången
se
gång
ett tu tre
plötsligttio minuter från slutet fick de en spelare utvisad och ett tu tre låg de under med 2-0
för en gångs skull
se
skull
halv ett (två, tre etc.)
se
halv
i ett (i ett)
ideligentelefonen ringde i ett
stup i ett
se
stup
vara nummer ett
se
nummer
belagt sedan 1000-talet (t.ex. runristad berghäll, Hilleshög, Uppland);
vanligen runform ain 'en; ensam', fornsvenska en; gemensamt germanskt ord av indoeur. urspr.; jfr lat. u´nus 'en', grek. oinos´ 'etta på tärning'
2
någon
SE
någon 1
det är lätt att säga för en som du; du är just en skön en
○
äv. utgörande ett av leden i alternativ eller dylikt
en tycker si och en annan tycker så; i ett eller annat avseende
en för alla, alla för en
uttr. för ömsesidig lojalitet:
vårt motto är en för alla, alla för en och det är så vi har nått framgång
en och annan
några (få)showen bjöd på en och annan överraskning
var och en
se
var
belagt sedan slutet av 1200-talet
Westgöta-Lagen
2en
neutrum ett
artikel
en´
●
som här antas vara okänd t.ex. genom att inte tidigare ha varit omtalad; s.k. framförställd obestämd artikel
JFR
1den
en snickare med en såg i handen; en äkta Picasso; ett sönderbombat land; nu tar vi en öl; har ni sett till min hund, en stor med ljus päls?; vad är det för en bok du läser?
○
ibland självständigt (och efterställt) vid upprepning el. hänvisning till något som framgår av sammanhanget
en sång, en sällsam en; hon är en pratsam en
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen);
se ursprung till
1en 1
3en
ens
pronomen
en´
En gör så gott en kan.
Yttrande tillskrivet fotbollsspelaren Ralf Edström
4en
adverb
en´
5en
enen enar
en·en
substantiv
e´n
●
en buske eller ett träd som har tätt grenverk, vassa barr och klotrunda, daggblåa bär och som växer i torra backar och dylikt; tillhörande familjen cypressväxter
JFR
cypress
en och ljung växte på åsen
○
äv. om motsvarande (sega och hartsdoftande) virke
ene
en smörkniv av en
○
äv. om närbesläktade arter
ensläktet
belagt sedan ca mitten av 1400-talet (Läke- och örte-böcker);
fornsvenska ene(r); av ovisst urspr.