SAOL

publicerad: 2015  
enstavig
en|­stav·­ig adjektiv ~t ~a • ett en­stavigt ord
Positiv
en enstavig + substantiv
ett enstavigt + substantiv
den/det/de enstaviga + substantiv
den enstavige + maskulint substantiv
Komparativ
en/ett/den/det/de enstavigare + substantiv
Superlativ
är enstavigast
den/det/de enstavigaste + substantiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
enstavig en­stavigt en­staviga
en|­stav·ig
adjektiv
e`nstavig
1 som inne­håller (bara) en stavelse
JFR tvåstavig
en­staviga ord
○ äv. om rim som om­fattar en stavelse
rimmen "man–kan" och "förstå–där­på" är en­staviga
belagt sedan 1716
2 mycket kort­fattad särsk. om svar i form av ett enda ord, t.ex. "ja" el. "nej"
eleverna gav bara en­staviga svar på lärarens frågor
belagt sedan 1794
Till SO

SAOB