SAOL

publicerad: 2015  

episkopalkyrka

epi·­skop·­al|­kyrka substantiv ~n ‑kyrkor episkopal kyrka

Singular
en episkopalkyrka	obestämd form
en episkopalkyrkas	obestämd form genitiv
episkopalkyrkan	bestämd form
episkopalkyrkans	bestämd form genitiv
Plural
episkopalkyrkor	obestämd form
episkopalkyrkors	obestämd form genitiv
episkopalkyrkorna	bestämd form
episkopalkyrkornas	bestämd form genitiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

episkopalkyrka episkopalkyrkan

epi·skop·al|­kyrk·an

substantiv

episkopa`lkyrka

● vanligen bestämd form anglikansk kyrka

○ ibland konkret anglikansk kyrkobyggnad

belagt sedan 1843

Till SO

SAOB

publicerad: 1922  

EPISKOPAL epis1kopa4l l. epi1-, l. 10—, l. -ωp-, äv. -åp-, adj. o. sbst. m.||ig.; ss. adj. adv. -T; ss. sbst. best. -en; pl. -er.

Etymologi

[av senlat. episcopalis, av episcopus (se BISKOP); jfr eng. episcopal]

kyrk.

I. adj. till BISKOP (o. EPISKOPAT): biskoplig, biskops-. LittT 1797, s. 163. Episkopala kyrkan (i Förenta staterna). Bremer N. verld. 1: 284 (1853).

II. sbst.: medlem av en kyrka med episkopal författning, särsk. av den anglikanska kyrkan; anhängare av episkopal författning för en kyrka. SvLittFT 1834, sp. 640. Stavenow Eng. rev. 115 (1895).

Ssgr (till I): EPISKOPAL-KYRKA. kyrka med biskoplig författning, i sht om den anglikanska kyrkan; jfr BISKOPLIG b. Frey 1843, s. 233. Hagström Herdam. 2: 198 (1898). —

-VISITATION. (†) biskopsvisitation. VDAkt. 1736, nr 167.

Avledn. (till I): EPISKOPALISM, r. teori l. riktning som anser att kyrkans författning bör grunda sig på biskopsstyrelse; äv.: förhållande(t) att en kyrkas författning grundar sig på biskopsstyrelse. Biogr. lex. 14: 200 (1847).

Till SAOB