SAOL
publicerad: 2015
etablera
e·tabl·era
verb
~de ~t • inrätta; upprätta, få till stånd
| Finita former | |
|---|---|
| etablerar | presens aktiv |
| etableras | presens passiv |
| etablerade | preteritum aktiv |
| etablerades | preteritum passiv |
| etablera | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att etablera | infinitiv aktiv |
| att etableras | infinitiv passiv |
| har/hade etablerat | supinum aktiv |
| har/hade etablerats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| etablerande | |
| Perfekt particip | |
| en etablerad + substantiv | |
| ett etablerat + substantiv | |
| den/det/de etablerade + substantiv | |
etablera sig
• inrätta sig; starta egen rörelse
Ordform(er)etablera sig
SO
publicerad: 2021
etablera
etablerade etablerat
verb
etable´ra 
●
upprätta eller inrätta någon organisatorisk företeelse, någon relation eller dylikt
någon etablerar något
etablera kontakt; etablera diplomatiska förbindelser; firman etablerades 1857
belagt sedan 1779;
av franska établir 'uppställa; grundlägga'; av lat. stabili´re 'göra stadig', till stab´ilis 'stadig'; jfr ursprung till
stabil
etableraetablerande, etablering
SAOB
publicerad: 1922
ETABLERA et1able4ra l. e1t-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade l. (numera bl. i Finl., vard., föga br.) -erte (Porthan BrefCalonius 419 (1797)). vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr ETABLISSEMANG.
Ordformer
(etablera 1692 osv. est- 1729. -bliera 1779. -blira 1825)
Etymologi
[av fr. établir, av lat. stabilire, av stabilis, stående fast, stabil, till stare, stå (se d. o.)]
1) (†) fastställa, uppställa; införa. Biurman Brefst. 133 (1729). De despotiska principer, som etablerades i Konung Carl XI:s tid. Gustaf III 1: 208 (1774). Lagstiftaren (bör) .. etablera, om möjligt vore, lika många straffarter, som lagboken innehåller brottslighetsarter. Tiden 1848, nr 21, s. 1.
2) (mindre br.; se dock b, c) eg.: göra (ngt) till en bestående institution; upprätta, inrätta, grunda. Indelningsvärket etableras (på K. XI:s tid). HSH 9: 160 (c. 1750). Etablera .. en Pensions-Schola. DA 1808, nr 91, s. 8. — särsk.
a) (föga br.) om inrättande av eget hem l. hushåll: uppsätta; jfr 4. (Jag) var .. tvungen at .. sättja mig i skuld, så til husets etablerande som hustru och barns någorlunda skickeliga beklädande. Dahlberg Lefn. 121 (c. 1755; uppl. 1911). VDAkt. 1794, nr 345. Strindberg TrOtr. 2: 17 (1883, 1890).
b) (fullt br.) om inrättande l. öppnande av en affär o. d.; jfr 6. P. O.:s skomakeriaffär, etablerad 1871 (skylt). Etablera silkesstrumpe-fabrik. SP 1779, s. 401. Klädmäklerirörelser .. funnos etablerade vid Svartmangatan (i Sthm). E. Lundgren (c. 1865) hos Nordensvan Lundgren 35.
c) (fullt br.) mil. upprätta; förlägga; särsk. om upprättande av flyttande sjukhus ngnstädes. RhenArmeens Högqvarter skall etableras här. SP 1809, nr 2, s. 3. Ort för fältsjukhusens etablering. 2NF 25: 726 (1916).
3) (numera i sht vard.) sätta i gång l. i scen; åstadkomma; ställa till. Etablera ett slagsmål, gräl o. d. Etablera correspondance. Björnståhl Resa 5: 150 (1779). Jag .. ogillar Crusenstolpe och det förföljelsesystem han mot ers exellens .. etablerat. Palmær Eldbr. 100 (1839). Elektrisk kontakt etableras (på visst sätt). 2NF 1: 465 (1903).
4) (mindre br.) refl., i fråga om bildande av eget hem l. hushåll: sätta bo; jfr 2 a. Dalin (1850). Östergren (1919). — särsk. (föga br.) i p. pf. i adjektivisk anv.: som har eget hem, l., med adverbialbestämning: som har ett (så l. så beskaffat) hem l. en (så l. så beskaffad) hushållning. Ullman Frök. 68 (1780). (Summan) tyckes mig .. vara för liten att deraf kunna lefva som etablerad. Geijer I. 8: 411 (1811). F. W. .. är öfvermåttan väl etablerad här. C. H. Anckarsvärd (1817) i HTSkån. 4: 76. SvBL 1: 262 (1858).
5) (†) bereda (ngn) en säker l. tryggad ställning; försörja; nästan bl. i fråga om grundandet av en säker o. oavhängig framtid; äv. refl. Laga att jag nu .. blir etablera i Swärjett. Stenbock (o. Oxenstierna) Brefv. 1: 48 (1692). 20 Livres (av det årliga underhållet) skola besparas til et Capital .. för at dermed etablera Barnet i framtiden. GT 1788, nr 39, s. 2. — särsk. i p. pf. i adjektivisk anv.: som har en självständig ställning, som försörjer sig själv, oberoende, självförsörjande. Porthan BrefSamt. 1: 11 (1776). Han är .. för det närvarande så vida etablerad, at han til en början kan sätta et litet hushåll. VDAkt. 1790, nr 259. bildl. För den redan etablerade ryktbarheten är en hård granskare den bästa vännen, en mild den sämsta. Frey 1843, s. 576.
6) refl., om köpman l. handtvärkare o. d.: börja l. öppna egen affär l. rörelse; slå sig ned; bli sin egen; jfr 2 b. DA 1824, nr 6, s. 16. Han .. etablerade sig som boktryckare i en af Norrlands största städer. Lundegård Stormf. 11 (1893). VLitt. 3: 505 (1902). — särsk. (föga br.) i p. pf. i adjektivisk anv. Björnståhl Resa 1: 160 (1770). En Köpman, etablerad i Bengalen. Thorild 4: 97 (1794). Hahnsson (1888).
7) (mindre br.) refl.: sätta sig fast; slå sig ned, taga sin bostad (ngnstädes). Kempe FabritiiL 12 (1762). Et röfvareband, som etablert sig på Kyro skogen. Porthan BrefCalonius 419 (1797). (B. F.) öfverflyttade 1820 till senaten, hvilken kort förut etablerat sig i den nya hufvudstaden. FinBiogrHb. 584 (1897). Denna talrika emigrerade (kubanska) befolkning började på allvar etablera sig i Förenta Staterna. Klercker Cuba 289 (1899). — bildl. Sedan infektionen .. nått (tand-)benet, etablerar den sig där som en osteit. 2NF 30: 758 (1920). särsk. (†) i p. pf. i adjektivisk anv.: rotfästad, stadgad. SP 1779, s. 455. En redan etablerad feber. Berzelius Kemi 6: 380 (1830).