SAOL

publicerad: 2015  

etikett

et·­ik·­ett [‑iket´] substantiv ~en ~er 1 lapp med på­skrift om inne­håll2 regler för former och bruk i um­gänget: ​hålla på etiketten​ – Alla sammansättn. med etiketts- hör till etikett 2.

Singular
en etikett	obestämd form
en etiketts	obestämd form genitiv
etiketten	bestämd form
etikettens	bestämd form genitiv
Plural
etiketter	obestämd form
etiketters	obestämd form genitiv
etiketterna	bestämd form
etiketternas	bestämd form genitiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

etikett etiketten etiketter

et·ik·ett·en

substantiv

[-ket´]

1 lapp (som sätts fast på vara) som an­ger en varas namn, inne­håll m.m.

adressetikett; vinetikett

burkarna försågs med nya etiketter

○ ibland bildligt om term el. beteckning ibland något ironiskt

forskarna vill gärna sätta etiketter på all­ting

belagt sedan 1779; av franska étiquette med samma betydelse, till fornfranska estiquer 'sticka; sätta fast'; besläktat med 2sticka 1 och engelska ticket 'biljett'

2 knappast plur. regler för upp­trädande vid (finare) um­gänge

etikettsbrott; hovetikett

lära sig vett och etikett; hålla strängt på etiketten

belagt sedan 1733; urspr. 'hovetikett', dvs. en lista med gällande konvenansregler

Till SO

SAOB