SAOL
publicerad: 2015
extemporering
ex·temp·or·er·ing
substantiv
~en ~ar extemporera
| Singular | |
|---|---|
| en extemporering | obestämd form |
| en extemporerings | obestämd form genitiv |
| extemporeringen | bestämd form |
| extemporeringens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| extemporeringar | obestämd form |
| extemporeringars | obestämd form genitiv |
| extemporeringarna | bestämd form |
| extemporeringarnas | bestämd form genitiv |
SO
SAOB
publicerad: 1922