SO
publicerad: 2021
1extrem
extremt extrema
extr·em
adjektiv
extre´m 
●
som går (alltför) långt i en riktning i fråga om åsikter, handlingar eller dylikt; om person
extremfall; extremhöger; extremvänster
extrema nationalister
○
äv. om handling, företeelse eller dylikt
extremväder
extrem kyla; extrem fattigdom; extrema sporter; leva under extrem press; affärspersonalens arbetsbelastning är extrem under rusningstid
belagt sedan 1660;
av lat. extre´mus 'ytterst'
2extrem
extremen extremer
extr·em·en
substantiv
extre´m
●
ofta plur.
värde eller företeelse som ligger i den yttersta kanten på viss skala, i visst område eller dylikt, vanligen (i plur.) om fall som ställs i något slags motsats till varandra
extremerna berör ofta varandra
belagt sedan 1811;
se ursprung till
1extrem!!