SAOL

publicerad: 2015  
fägna
fägna [fäŋ´na] verb ~de ~t • glädja, behaga
Finita former
fägnarpresens aktiv
fägnaspresens passiv
fägnadepreteritum aktiv
fägnadespreteritum passiv
fägnaimperativ aktiv
Infinita former
att fägnainfinitiv aktiv
att fägnasinfinitiv passiv
har/hade fägnatsupinum aktiv
har/hade fägnatssupinum passiv
Presens particip
fägnande
Perfekt particip
en fägnad + substantiv
ett fägnat + substantiv
den/det/de fägnade + substantiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
fägna fägnade fägnat
verb
[fäŋ`na]
● något hög­tidligt glädja
fägna någon
det fägnar mig att höra att ni har det bra
belagt sedan förra hälften av 1400-talet (Östnordiska och latinska medeltidsordspråk); fornsvenska fäghna, till fäghin 'glad'; jfr ur­sprung till fager, foga, illfänas
fägnafägnande, fägnad
Till SO

SAOB