SAOL

publicerad: 2015  

fältartilleri

fält|­artill·­eri substantiv ~et fält 2 artilleri

Singular
ett fältartilleri	obestämd form
ett fältartilleris	obestämd form genitiv
fältartilleriet	bestämd form
fältartilleriets	bestämd form genitiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

artilleri artilleriet

artill·eri·et

substantiv

artilleri´

● upp­sättning sam­verkande tyngre eld­vapen

artillerield; artilleripjäs; fältartilleri; kustartilleri

fienden besköt staden med tungt artilleri; artilleriet bestod av kanoner, haubitser och mörsare

○ ofta äv. med tanke på soldaterna och om mot­svarande trupp­slag

han var kapten vid artilleriet

(köra fram med) det grova artilleriet (an­vända) kraftiga argumentpartiet körde fram med det grova artilleriet in­för folk­omröstningen

belagt sedan 1543; av franska artillerie med samma betydelse, till artiller 'ut­rusta; bestycka'; ombildn. av äldre atilier 'ut­rusta'; jfr ur­sprung till attiralj

Till SO

SAOB