SAOL

publicerad: 2015  
förpuppa
för·­puppa verb ~de ~t • jfr förpuppas
Finita former
förpupparpresens aktiv
förpuppaspresens passiv
förpuppadepreteritum aktiv
förpuppadespreteritum passiv
förpuppaimperativ aktiv
Infinita former
att förpuppainfinitiv aktiv
att förpuppasinfinitiv passiv
har/hade förpuppatsupinum aktiv
har/hade förpuppatssupinum passiv
Presens particip
förpuppande
Perfekt particip
en förpuppad + substantiv
ett förpuppat + substantiv
den/det/de förpuppade + substantiv
förpuppa sig • förpuppas
Ordform(er)förpuppa sig
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
förpuppa förpuppade förpuppat
verb
förpupp´a
● nästan en­bart pass. få (insektslarv) att över­gå till puppstadium
något förpuppas
○ äv. bildligt oftare i aktiva former av­bryta för att senare åter­uppta
man har förpuppat det stora projektet på obestämd tid
belagt sedan 1812; av tyska verpuppen med samma betydelse; jfr ur­sprung till puppa
förpuppaförpuppande, förpuppning
Till SO

SAOB

publicerad: 1927  
FÖR- ssgr (forts.):
FÖR-PRATA040 (jfr anm. 2:o sp. 2313). (vard., mindre br.)
1) till II 1 a ϑ: prata bort (en viss tid). Berzelius Res. 330 (1819).
2) till II 1 c γ, refl.: prata bredvid munnen, gm sitt prat kompromettera sig. Lind (1749; under zerwaschen). Aj, aj, där förpratade jag mig. Hedenstierna Svenssons 263 (1903). Östergren (1923; angivet ss. sällsynt). —
-PREPARATION3~0002 l. 3~0102. vbalsbst. till FÖR-PREPARERA. —
(I 2) -PREPARERA 3~0020, -ing. i sht tekn. låta (ngt) undergå en förberedande behandling. Roosval Schmidt 263 (1896). TT 1899, K. s. 52. —
(jfr II 2 a o. 3) -PREUSSA040 (jfr anm. 2:o sp. 2313), v. -ade; -ning. [till PREUSSARE o. PREUSSISK] sätta preussisk(t) prägel l. snitt på (ngn l. ngt); i sht i p. pf. (ss. adj.) o. ss. vbalsbst.; jfr PREUSSERI. (Jag tror) att cyniskhet, likgiltighet för moraliska värden(,) att tro på makten för dess egen skull ha fördärvat Preussen, samt hela Tyskland, för så vitt som det blivit förpreussat. Steffen Krig 1: 51 (1914). FolkDP 1918, nr 195, s. 3. —
(I 1 c β) -PRICKA3~20, -ning. sätta märke (ss. en punkt, ett streck, en bock o. d.) för l. vid (ett ställe i en bok, en post i en lista, en dag i en almanacka o. d.), därför att den (det) i ngt avs. är anmärkningsvärd(t) l. bör observeras l. ihågkommas o. d. SöndN 1862, nr 38, s. 2. De förprickade ställena (i boken). Backman Reuter Lifv. 1: 45 (1870). Jag har .. i dessa (lärovärks-)kataloger med rödt förprickat alla de gossar, som (flyttats). Verd. 1886, s. 131. Hedin Transhim. 1: 578 (1909). —
(I 2) -PROV3~2. före det (den) egentliga provet (prövningen) gående, förberedande prov (prövning). NF 5: 1169 (1882). 10 invigda diakoner .., 17 profdiakoner samt 3 på förprof antagna elever. 2NF 6: 299 (1906). Upsala 1916, nr 297, s. 3. LbInternMed. 2: 1163 (1918). —
(II 1 a α) -PROVIANTERA, -ing, -ning. [jfr t. verproviantieren] (†) förse (i sht ett skepp) med proviant; äv. om skepp: intaga proviant. Dähnert 228 (1746). Jungberg (1873). —
(II A) -PRÅNG. [fsv. forprang, liksom d. forprang av mnt. forprank, till prangen (se PRÅNG)] (†) olovlig handel. Landkiöp och förprång. RARP 9: 387 (1664; i inlaga fr. Skånes adel). —
(I 2) -PRÖVNING3~20. före den egentliga prövningen gående, förberedande prövning. UpsLäkF 1869—70, s. 465. (Byrån) behandlar i en s. k. förpröfning kommunernas inkomna ansökningar om byggnadshjälp. 2NF 38: 475 (1926). —
(II A) -PUDDLA040 (jfr anm. 2:o sp. 2313), -ing. [av t. verpuddeln] metall. färska (tackjärn) enl. puddlingsmetoden; gm puddling förvandla (tackjärn till stål l. smidesjärn). JernkA 1847, s. 62. Detta Bergsmansjern förpuddlades dels till stål och dels till jern. Därs. 1860, s. 164. Därs. 1889, s. 278. —
(II A) -PUFFA040 (jfr anm. 2:o sp. 2313), -ning. [liksom d. forpuffe av t. verpuffen (se PUFFA)] i sht kem. hastigt förbrinna under en kraftig, men relativt långsam utveckling av förbränningsgaserna samt under avgivande av en dov knall; jfr DETONERA, v.1 1. Hiärne Förb. 27 (1706). 2UB 10: 357 (1907; om magnesiumpulver). Medan natriumaziden vid upphettning endast förpuffar, explodera de tunga metallernas azider vid upphettning .. ytterst häftigt. 2NF 34: Suppl. 408 (1922). —
(II 2 a) -PUPPA förpup4a l. fœr- (jfr anm. 2:o sp. 2313), v. -ade, o. -PUPPAS -s, v. dep. -ades; -ning. [efter t. verpuppen, till puppe (se PUPPA)] i sht naturv. refl. o. dep., om insekt: förvandlas till l. övergå till puppa. VetAH 1812, s. 120. Thomson Insect. XI (1862). (Larven) dog inom kokongen, utan att ha förpuppat sig. Adlerz PompSpheg. 65 (1903). ArkZool. III. 17: 4 (1906). särsk. (föga br.) mer l. mindre bildl.; särsk.: försjunka i tillbakadragen isolering l. i ett tillstånd av (övergående) indolent ovärksamhet. Jag finner .. (den grekiska kyrkan), om icke liflös, dock andlös, förpuppad. Bremer GVerld. 6: 208 (1862). Hansson Kås. 159 (1897). Norström Masskult. 65 (1910).
Ssgr (naturv.): förpuppnings-färdig,
-tid. —
(II 1 b α) -PUSTAD040 (jfr anm. 2:o sp. 2313), p. adj. [jfr d. forpustet] (i södra Sv., bygdemålsfärgat, mindre br.) andlös. Förpustad och röd. Sturzen-Becker 3: 127 (1861). Österling Bäckah. 76 (1909). —
(II 2 b) -PÅLA040 (jfr anm. 2:o sp. 2313), -ning (se d. o.). [jfr t. verpfählen]
a) (mindre br.) nedslå pålar i (ngt); vanl. (i fråga om ä. förh.): gm pålning avstänga l. förskansa (ngt); palissadera. Wikforss 2: 883 (1804). Sundet mellan Södermalm och Långholmen .. (har) måhända aldrig varit förpåladt. 2NF 22: 703 (1915).
b) (†) refl.: skydda sig gm förskansningar av pålvärk. Commendanten (hade) förpålat sig, och lagat alt färdigt til at taga emot en storm. Nordberg C12 1: 360 (1740). —
-PÅLNING040 (jfr anm. 2:o sp. 2313). [jfr t. verpfählung] till FÖR-PÅLA; särsk. konkret: pålvärk; vanl. (i fråga om ä. förh.): förskansning bestående av pålvärk, palissad(er). VetAH 1773, s. 156. I stället (för ringmur) var (i Sthm under senare medeltiden) en förpålning .. nedslagen i vattnet ett stycke utanför strandkanten. 2NF 26: 1489 (1917). —
(II 2 a) -PÖBLA förpø4bla l. fœr- (jfr anm. 2:o sp. 2313), v. -ade; -ing. [jfr d. forpøble, t. verpöbeln; till PÖBEL] (numera föga br.) göra pöbelaktig, försimpla, förråa; äv. i p. pf. ss. adj. En barbarisk och förpöblad inbillning. Leopold 3: 160 (1798, 1816). (Rabulisterna ha) vunnit hela den förpöblade Nationens sympatier. Tegnér (WB) 8: 660 (1839). Atterbom Siare 4: 163 (1847).
Till SAOB