SAOL
publicerad: 2015
försonas
för·son·as
verb
försonades försonats • bli sams
Finita former | |
---|---|
försonas | presens deponens |
försonades | preteritum deponens |
försonas | imperativ deponens |
Infinita former | |
att försonas | infinitiv deponens |
har/hade försonats | supinum deponens |
Perfekt particip | |
en försonad + substantiv | |
ett försonat + substantiv | |
den/det/de försonade + substantiv |
SO
publicerad: 2021
försonas
försonades försonats
verb
●
bli vänner igen efter period av osämja
några försonas
någon försonas med någon/något
någon försonas med någon
någon försonas med något
de försonades efter tio långa år
○
äv.
bli vän igen
han försonades med sin bror
○
äv. bildligt
hon har försonats med sitt öde
belagt sedan 1487–96 (Heliga Birgittas uppenbarelser);
fornsvenska forsonas
SAOB
Sökningen på försonas i SAOB gav inga svar.