SAOL
publicerad: 2015
förundra
för·undra
verb
~de ~t • väcka förundran hos
| Finita former | |
|---|---|
| förundrar | presens aktiv |
| förundras | presens passiv |
| förundrade | preteritum aktiv |
| förundrades | preteritum passiv |
| förundra | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att förundra | infinitiv aktiv |
| att förundras | infinitiv passiv |
| har/hade förundrat | supinum aktiv |
| har/hade förundrats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| förundrande | |
| Perfekt particip | |
| en förundrad + substantiv | |
| ett förundrat + substantiv | |
| den/det/de förundrade + substantiv | |
förundra sig
• bli förbryllad
Ordform(er)förundra sig