SAOL
publicerad: 2015
fakir
fak·ir
[faki´r]
substantiv
~en ~er • indisk självplågare el. trollkonstnär; urspr. dervisch
| Singular | |
|---|---|
| en fakir | obestämd form |
| en fakirs | obestämd form genitiv |
| fakiren | bestämd form |
| fakirens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| fakirer | obestämd form |
| fakirers | obestämd form genitiv |
| fakirerna | bestämd form |
| fakirernas | bestämd form genitiv |
SAOB
Sökningen på fakirers i SAOB gav inga svar.