SAOL

publicerad: 2015  
finhet
fin·­het substantiv ~en ~er 1 till fin 12 till fin 2
Singular
en finhetobestämd form
en finhetsobestämd form genitiv
finhetenbestämd form
finhetensbestämd form genitiv
Plural
finheterobestämd form
finhetersobestämd form genitiv
finheternabestämd form
finheternasbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
finhet finheten finheter
fin·het·en
substantiv
fi`nhet
● halt av ädlare metall i legering särsk. guld, silver och platina
finhetsgrad
guldlegeringars finhet an­ges i karat, silverlegeringars finhet i lod
belagt sedan 1644
Till SO

SAOB