SAOL

publicerad: 2015  
fint
fint substantiv ~en ~er • låtsad stöt vid fäktning; vilse­ledande manöver; knep, list
Singular
en fintobestämd form
en fintsobestämd form genitiv
fintenbestämd form
fintensbestämd form genitiv
Plural
finterobestämd form
fintersobestämd form genitiv
finternabestämd form
finternasbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

SAOB

Sökningen på finter i SAOB gav inga svar.