SAOL

publicerad: 2015  
fock
fock [fåk´] substantiv ~en ~ar • understa el. största segel på främsta masten; för­segel på en­mastare
Singular
en fockobestämd form
en focksobestämd form genitiv
fockenbestämd form
fockensbestämd form genitiv
Plural
fockarobestämd form
fockarsobestämd form genitiv
fockarnabestämd form
fockarnasbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
fock focken fockar
fock·en
substantiv
[fåk´]
● det förliga stagseglet på en segel­båt det inre om flera finns
fockfall; fockskot
ta ner focken
○ ur­sprungligen om det understa rå­seglet på fock­masten
fockrå
belagt sedan 1550; av nederländska fok eller lågtyska fock(e) med samma betydelse; av ovisst urspr.
Till SO

SAOB