SAOL
publicerad: 2015
franciskankloster
francisk·an|kloster
hellre än francisk·an·er|kloster
substantiv
‑klostret; pl. ~, best. pl. ‑klostren franciskan kloster
| Singular | |
|---|---|
| ett franciskankloster (ett franciskanerkloster) | obestämd form |
| ett franciskanklosters (ett franciskanerklosters) | obestämd form genitiv |
| franciskanklostret (franciskanerklostret) | bestämd form |
| franciskanklostrets (franciskanerklostrets) | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| franciskankloster (franciskanerkloster) | obestämd form |
| franciskanklosters (franciskanerklosters) | obestämd form genitiv |
| franciskanklostren (franciskanerklostren) | bestämd form |
| franciskanklostrens (franciskanerklostrens) | bestämd form genitiv |
SO
Sökningen på franciskankloster i SO gav inga svar.
Menade du:
franciskanerorden
franciskanorden
konsonantkluster
benediktinkloster
funktionalist
franciskan
Menade du:
franciskanerorden
franciskanorden
konsonantkluster
benediktinkloster
funktionalist
franciskan
SAOB
publicerad: 1925
FRANCISKAN fran1siska4n, m.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er; äv. (numera föga br. utom i ssgr) FRANCISKANER fran1-siska4ner, m.; best. -n; pl. =.
Ordformer
(franciscaner, pl. 1629. franciskan (-can) 1807 osv. franciskaner (-caner), sg. 1837—1904)
Etymologi
[jfr t. franciskaner, eng. franciscan; av nylat. franciscanus, bildat till Franciscus, mlat. personnamn (se nedan), o. senlat. franciscus, frankisk, motsv. ffr. françois (jfr FRANSOS, FRANSÄS) o. bildat till stammen i senlat. franci (se FRANK, sbst.2)]
medlem av den av Frans från Assisi (den helige Franciskus) 1209 stiftade munkorden, jämte dominikanorden den förnämsta bland de s. k. tiggarordnarna, gråbroder. Franciskanerna hade grå ordensdräkt. JMessenius (1629) i HB 1: 106.
-ORDEN.