SAOL

publicerad: 2015  
frisera
fris·­era verb ~de ~t • lägga håret på; bildl. försköna: ​frisera siffrorna
Finita former
friserarpresens aktiv
friseraspresens passiv
friseradepreteritum aktiv
friseradespreteritum passiv
friseraimperativ aktiv
Infinita former
att friserainfinitiv aktiv
att friserasinfinitiv passiv
har/hade friseratsupinum aktiv
har/hade friseratssupinum passiv
Presens particip
friserande
Perfekt particip
en friserad + substantiv
ett friserat + substantiv
den/det/de friserade + substantiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
frisera friserade friserat
verb
frise´ra
● ofta perfekt particip ordna (hår eller dylikt) på prydligt sätt vanligen genom klippning men äv. genom permanentning etc.
frisör; nyfriserad
någon friserar något
frisera håret; frisera hästens man
○ ibland äv. med av­seende på person
någon friserar någon
kom så ska jag frisera dig, så att du ser presentabel ut
○ äv. bildligt försköna för att dölja något
regeringen försökte frisera arbetslöshets­siffrorna
belagt sedan 1698; 1964 i bildlig bemärkelse; av franska friser 'krusa; ondulera'; av okänt urspr.
friserafriserande, frisering
frisera sig
Till SO

SAOB