SAOL

publicerad: 2015  
gångare
gång·­are substantiv ~n; pl. ~, best. pl. gångarna 1 person som går; i sammansättn. ofta bildl.2 häst
Singular
en gångareobestämd form
en gångaresobestämd form genitiv
gångarenbestämd form
gångarensbestämd form genitiv
Plural
gångareobestämd form
gångaresobestämd form genitiv
gångarnabestämd form
gångarnasbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

SAOB

Sökningen på gångarens i SAOB gav inga svar.