SAOL

publicerad: 2015  
galla
galla substantiv ~n gallor 1 en vätska som av­söndras från levern; ​ösa galla över ngn gräla på ngn2 ledsvulst hos häst
Singular
en gallaobestämd form
en gallasobestämd form genitiv
gallanbestämd form
gallansbestämd form genitiv
Plural
gallorobestämd form
gallorsobestämd form genitiv
gallornabestämd form
gallornasbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
galla gallan gallor
gall·an
substantiv
gall`a
1 en gröngul vätska från levern som bryter ner fettet i maten och förr an­sågs öka i mängd el. aktiveras vid upp­rördhet
efter­som mag­säcken var tom kräktes hon bara galla
○ äv. gallblåsa
han fick känning åt gallan efter jul­maten; ta ut gallan ur fisken
spy/ösa galla över någon/något klaga mycket på någon/någotmed debut­romanen skriven på förorts­slang gjorde hon läsar­succé men kultur­eliten spydde galla över boken
belagt sedan senare hälften av 1300-talet (Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)); fornsvenska galle; gemensamt germanskt ord, besläktat med grek. khole´ 'galla'
2 ofta plur. kronisk vätske­utgjutning i benens ledgångar eller sen­skidor hos hus­djur, vanligen häst
belagt sedan ca 1500 Läke- och örte-böcker
Till SO

SAOB