SAOL

publicerad: 2015  
genomblöt
gen·­om|­blöt adjektiv ~t ~a • helt i­genom blöt
Positiv
en genomblöt + substantiv
ett genomblött + substantiv
den/det/de genomblöta + substantiv
den genomblöte + maskulint substantiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
1blöta blötte blött, presens blöter
verb
blö`ta
● göra våt i olika grad, beroende på samman­hanget
SE 1blöt JFR fukta, 2väta
genomblöta
någon blöter något
trasan blöts i varmt vatten; hon blötte skorpan i mjölken
stöta och blöta något se stöta
belagt sedan ca 1520 (Peder Månssons Skrifter på svenska); fornsvenska blöta; till 1blöt!!
blötablötande, blötning
blöta ned, blöta ner
2blöta blötan
blöt·an
substantiv
blö`ta
● regn(väder)
JFR fukt, 1väta
rotblöta
○ äv. om slaskigt väg­lag och dylikt
gå inte mitt i blötan
belagt sedan 1771; se ur­sprung till 1blöta!!
Till SO

SAOB