SAOL
publicerad: 2015
germanium
germ·ani·um
[‑a´ni‑]
substantiv
~et el. germaniet el. ~ • en metall
Singular | |
---|---|
ett germanium | obestämd form |
ett germaniums | obestämd form genitiv |
germaniumet (germaniet, germanium) | bestämd form |
germaniumets (germaniets, germaniums) | bestämd form genitiv |
SO
publicerad: 2021
germanium
germaniet el. germanium el. germaniumet
Ge
germ·ani·um·et
substantiv
●
ett sprött, gråvitt, halvmetalliskt grundämne
germanium används inom teletekniken på grund av sina halvledaregenskaper
belagt sedan 1886;
till lat. Germa´nia 'Germanien, Tyskland' (upptäckaren C. Winkler var tysk; 1800-talet)
SAOB
Sökningen på germanium i SAOB gav inga svar.