SAOL

publicerad: 2015  
högdjur
hög|­djur substantiv ~et; pl. ~ • högt upp­satt person
Singular
ett högdjurobestämd form
ett högdjursobestämd form genitiv
högdjuretbestämd form
högdjuretsbestämd form genitiv
Plural
högdjurobestämd form
högdjursobestämd form genitiv
högdjurenbestämd form
högdjurensbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

Sökningen på högdjurens i SO gav inga svar.

Menade du:

högdjur  
högburen  
högboren  
helbrägdagörelse  
högljudd  
husdjur  

SAOB

Sökningen på högdjurens i SAOB gav inga svar.