SAOL

publicerad: 2015  
höjdare
höjd·­are substantiv ~n; pl. ~, best. pl. höjdarna 1 ⟨vard.⟩ högt upp­satt person2 hög boll; högt kast
Singular
en höjdareobestämd form
en höjdaresobestämd form genitiv
höjdarenbestämd form
höjdarensbestämd form genitiv
Plural
höjdareobestämd form
höjdaresobestämd form genitiv
höjdarnabestämd form
höjdarnasbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
höjdare höjdaren, plural höjdare, bestämd plural höjdarna
höjd·ar·en
substantiv
höj`dare
1 spelad boll som går i en hög bana t.ex. i fot­boll
JFR luftpastej
belagt sedan 1921
2 skämtsamt högt upp­satt person
alla höjdarna i business class
belagt sedan 1965
3 var­dagligt (något som ger en) stor upp­levelse
VM-finalen blev ty­värr ingen höjdare
belagt sedan 1983
Till SO

SAOB

Sökningen på höjdare i SAOB gav inga svar.