SAOL

publicerad: 2015  
herre
herre substantiv ~n el. herrn; i vissa uttryck gen. herrans; pl. herrar • man; härskare, över­ordnad person; ​Herren (Gud) Gud; ​ett herrans (o)väder ett fruktans­värt o­väder; ​många herrans år många år​ – I sammansättn. herr- (ofta om man i all­mänhet), herre- (ofta om härskare); alla så­dana sammansättn. hör till herre.
Singular
en herreobestämd form
en herresobestämd form genitiv
herren (herrn)bestämd form
herrens (herrns)bestämd form genitiv
Plural
herrarobestämd form
herrarsobestämd form genitiv
herrarnabestämd form
herrarnasbestämd form genitiv
Övrig(a) form(er)
herransi vissa uttryck
Till SAOL

SO

Sökningen på herres i SO gav inga svar.

Menade du:

heros  
härs  
heresi  
herpes  
hennes  
herrelös  

SAOB

Sökningen på herres i SAOB gav inga svar.