SAOL

publicerad: 2015  
hundkoppel
hund|­koppel substantiv ‑kopplet; pl. ~, best. pl. ‑kopplen hund koppel 1
Singular
ett hundkoppelobestämd form
ett hundkoppelsobestämd form genitiv
hundkoppletbestämd form
hundkoppletsbestämd form genitiv
Plural
hundkoppelobestämd form
hundkoppelsobestämd form genitiv
hundkopplenbestämd form
hundkopplensbestämd form genitiv

SO

SAOB

Sökningen på hundkoppels i SAOB gav inga svar.