SAOL
publicerad: 2015
indelning
in|del·ning
substantiv
~en ~ar indela
Singular | |
---|---|
en indelning | obestämd form |
en indelnings | obestämd form genitiv |
indelningen | bestämd form |
indelningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
indelningar | obestämd form |
indelningars | obestämd form genitiv |
indelningarna | bestämd form |
indelningarnas | bestämd form genitiv |
SO
publicerad: 2021
indelning
indelningen indelningar
in|del·ning·en
substantiv
●
upprättande av naturliga delar eller undergrupper
klassindelning; tidsindelning; tomtindelning
indelning (av något/några) (i några)
indelning (av något) (i några)
indelning (av några) (i några)
○
äv. om (totaliteten av) undergrupperna
boxningens indelning i viktklasser; Linnés indelning av växterna
belagt sedan 1734